Livsviktig information om boffning

Ring alltid Giftinformationscentralen för rådgivning om någon har boffat. Den som nyligen boffat bör observeras på sjukhus. Om den som har boffat svimmar, blir slö eller drabbas av andnöd, ring omedelbart 112.

Att boffa för att bli berusad är livsfarligt. Det kan orsaka akut hjärtstopp inom en minut. Man kan dö första gången man provar.
 

Vad är boffning?

Att boffa innebär att andas in gaser från sprayflaskor för att bli berusad. Det handlar ofta om drivgaser som finns i vanliga hygienprodukter som torrschampo, deodorant eller doftspray. Ruset kommer snabbt och går över inom fem minuter.

Att sniffa betyder att andas in ångor av lättflyktiga lösningsmedel som kan finnas i till exempel lim eller förtunningsmedel. Produkter som säljs i dagligvaruhandeln, som lim, innehåller idag inga lösningsmedel som orsakar berusning.

Är boffning farligt för barn?

Boffning medför en akut dödlig risk på ett sätt som inte motsvaras av några andra berusningsmetoder som barn och ungdomar vanligen experimenterar med.

Boffning är ett mycket farligt sätt att berusa sig på, både för barn och vuxna. Man kan dö första gången man provar.

Drivgasen påverkar nervcellerna i hjärnan och det känsliga signalsystemet i hjärtat. Det leder till berusning, men man kan också få akut hjärtstopp och dö.

Man kan dö av boffning även om man inte får i sig en överdos - risken finns varje gång man boffar och hjärtat kan stanna även om man inte blivit speciellt berusad.

Det är inte farligt med normal användning av produkter som torrschampo eller doftspray. Koncentrationen av drivgas i luften blir inte lika hög som vid boffning.

Är boffning vanligt bland barn?

Samtalen om boffning till Giftinformationscentralen har ökat sedan 2020 och handlar främst om barn i åldrarna 10-14 år, men det är inte ett utbrett problem i Sverige.

Historiskt har boffning förekommit som lokala utbrott, där man boffat i grupp. Boffning kan även dyka upp som trender i sociala medier. De flesta vet inte hur farligt det är.

Tecken på att barn boffar

Boffning har en liknande effekt som alkohol, men ruset är mycket kortare - det varar oftast inte längre än fem minuter.

Att upptäcka att ett barn boffar kan därför vara svårt. Ofta upptäcks det för att man hittar stora mängder tomma sprayflaskor och plastpåsar med sprayrester i papperskorgar, på toaletter eller i andra utrymmen. Det kan också vara något av barnen som berättar vad de håller på med.

Vad gör du om det händer?

Det finns en klar risk för att ökad uppmärksamhet kring boffning, i media eller genom informationskampanjer riktade till alla barn, kan leda till att fler får idén att prova. Så det är inte säkert att det är av godo att arbeta förebyggande mot barnen i det här fallet. Samtidigt är det otroligt viktigt att du som vuxen känner till hur farligt det är, och att du agerar direkt om du misstänker att något barn i din omgivning boffar, för att omedelbart få stopp på bruket.

Det första du ska göra är att ta reda på vilka som boffar och agera riktat gentemot dem. Ta hjälp av andra för att reda ut vad som hänt och vilka som är involverade.

När en person precis har boffat blir hjärtat extra känsligt för kroppens egna stresshormoner, och stress eller fysisk ansträngning ökar risken för hjärtstillstånd och död. Därför är det viktigt med ett lugnt bemötande om du ser att någon boffar.

Barn som boffar måste få information om riskerna och få veta att man löper risk att dö varje gång man berusar sig på det här sättet. Ta hjälp av de instruktioner och viktiga vuxna som kan hjälpa till att få stopp på boffningen, till exempel:

• skolor, inklusive fritidspersonal
• fältassistenter
• lokalpolis
• socialtjänst
• vårdnadshavare
• personal på institutionen om händelsen skett på exempelvis ett HVB-hem eller SiS-hem

Hit kan du vända dig

Ring alltid Giftinformationscentralen för rådgivning om någon har boffat.

Den som nyligen boffat bör observeras på sjukhus. Om den som har boffat svimmar, blir slö eller drabbas av andnöd ska du omedelbart ringa 112.

Vill du ha hjälp med att prata om boffning kan du vända dig till en terapeut eller psykolog som arbetar med barn, till exempel en skolkurator. Du kan även kontakta skolhälsan och Barn- och undomspsykiatrin (BUP).

Mer information till dig som arbetar med barn och unga

Vi har tagit fram verktygslådan "Livsviktig information om boffning" till dig som arbetar med barn och ungdomar. Verktygslådan innehåller:

• Fördjupad information om boffning 
• Informationsfolder till vårdnadshavare och andra vuxna
• Instruktion till folder
• Diskussionsfrågor för dig och dina kollegor  
• Informationsfolder på olika språk

Materialet är framtaget för att du ska känna dig väl förberedd och veta hur du ska agera om du misstänker att ett barn i din omgivning har boffat.

Frågor och svar om boffning  >