Sammanfattning

Orellanin finns i toppig giftspindling (Cortinarius speciocissimus) och orangebrun giftspindling (Cortinarius orellanus). Enda kliniska manifestationen av betydelse är njurskada. Biopsier har visat tubulära skador, interstitiell nefrit och progredierande fibros. Symtom på njurskada inträder 2-4(-14) dygn efter förtäring av orellaninhaltig svamp. I latensperioden kan diskreta gastrointestinala symtom förekomma. Specifik antidot finns inte.

Symtom / fynd

Vanligtvis är de första symtomen relaterade till en redan etablerad toxisk njurskada och ses 2-4(-14) dygn efter svampmåltiden. Typiskt är illamående, kräkningar, huvudvärk, trötthet, frossa, muskelsmärtor, aptitlöshet, intensiv törst och smärtor i buken, ländryggen och över njurlogerna. Polyuri efterföljs av oliguri och eventuellt anuri. I labstatus noteras kreatininstegring, ureastegring, hematuri, proteinuri och leukocyturi.

I undantagsfall förekommer gastrointestinala symtom något till några dygn efter svampmåltiden. Eftersom dessa besvär inte bara är ovanliga utan även i regel lindriga och sent insättande, förbises ofta kopplingen till svampmåltid.

Tillfrisknandet vid orellaninförgiftning är ofta långsamt och förloppet svårt att förutsäga. En icke obetydlig andel av patienterna utvecklar kronisk njurinsufficiens (41% i ett svenskt material).

Provtagning / undersökningar

Kontroll av njurfunktionen. Följ serumkreatinin, urea, elektrolyt- och syrabasstatus samt urinstatus avseende leukocyter, erytrocyter och protein.

Analys av orellanin kan inte utföras i Sverige men vid ett laboratorium i Österrike. RING GIC. Analysen kan vara av värde för att i efterhand bekräfta om förgiftning med orellanin ägt rum. I regel analyseras då njurvävnad eftersom det vanligtvis förflutit så lång tid efter exponeringen att giftet inte längre finns kvar i blod eller urin.

Övervakning / behandling

Allra vanligast är att patienten söker vård flera dygn efter exponeringen och då med en redan etablerad njurskada, typisk symtomatologi (se ovan).

I dessa fall övervakas och monitoreras patienten så som anges ovan under Provtagning/undersökningar.

Den behandling som i detta läge kan erbjudas är understöd av njurfunktionen samt annan symtomatisk behandling allt efter behov. Sedvanlig behandling av uremi. I allvarliga fall krävs dialys i avvaktan på spontanläkning. Vid förblivande manifest njurinsufficiens är alternativen kronisk dialysbehandling eller njurtransplantation. Transplantation ska dock inte utföras för tidigt eftersom utläkning kan ske efter lång tid. RING GIC.

Vid osäkerhet/misstanke om att orellaninhaltig svamp helt nyligen förtärts - patienten är då således alltjämt symtomfri: Försök snarast få svampen identifierad. RING GIC. Dilemmat är att patienten i tidigt skede saknar kliniska tecken samtidigt som toxiciteten varierar.

Beroende på graden av misstanke och resultatet av eventuell identifiering kan det bli aktuellt att på vid indikation sätta in vissa behandlingsåtgärder. RING GIC

Toxicitet / koncentrationer

Toxisk dos av svamp är svår att fastställa och iakttagelser i kliniska material antyder en betydande individuell skillnad i känslighet för toxinet. Angående analys, se ovan.

Förekomst / preparat

Orellanin förekommer i Sverige ffa i toppig giftspindling/toppig giftspindelskivling (Cortinarius speciocissimus) och orangebrun giftspindling/orangebrun giftspindelskivling (Cortinarius orellanus). Den toppiga giftspindlingen kan växa tillsammans med trattkantareller och kommer därför ibland av misstag med i skörden. Detta har inträffat i många av de svenska förgiftningsfallen.

Bilder på dessa svampar finns på Giftinformationscentralens hemsida: www.giftinformation.se