Maskindiskmedel

Sammanfattning

Maskindiskmedel för hushållsbruk finns som pulver, tabletter och i flytande form. Huvudingredienserna är i regel alkaliska. Risken vid peroral exponering är kraftig irritation och mer sällan frätskada i munhåla, svalg och esophagus. I sällsynta fall uppkommer slemhinneödem som kan hota luftvägen.

Vanligtvis ligger pH på 10-11,5 i maskindiskmedel för hushållsbruk. I regel anges risken för frätskada inträda vid pH >11,5 men även andra faktorer kan inverka på riskbilden.

Vissa maskindiskmedel som används i storkök (t ex resturanger) innehåller lut och kan ge mycket allvarliga skador. Se Alkali.

Äldre maskindiskmedel (fram till mitten av 1990-talet) innehöll hög halt metasilikat som kan ge allvarliga frätskador - dock ringa risk att dessa alltjämt finns i hemmen. Numera innehåller maskindiskmedel för huhållsbruk i stället disilikater och karbonater vilket minskat risken för frätskada.

Symtom / fynd

Förtäring
Risken för frätskada är relaterad tillproduktens pH, innehåll och förtärd mängd. Större mängd kan ge frätskada med symtom som sveda, smärta, salivation, heshet, svullna slemhinnor, sväljsvårigheter och ont i magen. Vid sådana symtom finns även risk för larynx- och epiglottisödem.

Inandning
Pulver kan inandas, dock ovanligt. Tänkbara symtom är sveda, hosta och andningsbesvär.

Ögon
Sveda, rodnad, ökat tårflöde, ögonlockssvullnad. Mekanisk skada av pulver. Frätskada tänkbar.

Provtagning / undersökningar

Om frätskada finns i munhåla och svalg eller om sväljningssvårigheter föreligger bör laryngoskopi utföras. Oesofagoskopi görs - om indicerat - i intervallet 12-24 timmar efter exponeringen.

Hb, LPK. Vid allvarlig påverkan dessutom elektrolytstatus, syrabasstatus, CRP, CK, diagnostiskt EKG.

Övervakning / behandling

Förtäring
På olycksplatsen är det viktigt att torka bort ev rester av medlet, skölja ur munnen och att ge dryck. Kräkning ska inte framkallas. Ofta har initiala symtom klingat av vid ankomsten till sjukhus.

Inspektera munhåla och svalg. I lindriga fall behövs i regel inte bedömning av öronspecialist. Patienten (i regel barnet) får dricka och äta som vanligt och observeras i 6 timmar. Om patienten då fortfarande är symtomfri och ett avslutande status är ua kan faran avskrivas.

Om däremot subjektiva symtom som sveda, sväljningssvårigheter och smärta eller objektiva fynd som slemhinneirritation och frätskada tillkommit ska observation på sjukhus ske under minst 24 timmar. I de fallen ska öronkonsult kopplas in.

Esofagoskopi görs vid frätskada och om maskindiskmedel med högt pH intagits. Skopin bör utföras i intervallet 12-24 timmar efter exponeringen. Skopi efter 48 timmar innebär risk för perforation.

Om esofagusskada konstateras ska behandling med protonpumpshämmare ges.

Vid ödem i svalg / larynx kan sterioder prövas, t ex Betapred 0,2-0,4 mg/kg iv till barn och 8 mg iv till vuxna. Intubationsberedskap.

Illamående och kräkningar behandlas med ondasetron (Zofran) iv i dos om 0,15-0,2 mg/kg till barn och 8 mg till vuxna. Dosen kan upprepas ett par gånger per dygn.

Om behövligt ges smärtlindring med opiater

Vid infektionstecken eller perforation ges förslagsvis cefuroxim.

Inandning
Skölj mun och näsa med vatten. Vid andningsbesvär - till sjukhus.

Hud
Ta av exponerade klädesplagg, ringar, klockor armband etc. Spola av med vatten. Tvätta med tvål och vatten. Vid kraftig irritation och/eller frätskada ska patienten till läkare/sjukhus

Ögon
Skölj omgående med vatten i 15 minuter. Vid kvarstående besvär ska bedömning ske av läkare. Om effektiv sköljning är svår att genomföra ( t ex på småbarn) ska man omgående uppsöka läkare/sjukhus.

Toxicitet / koncentrationer

Vid pH >11,5 finns stor risk för frätskada.

Produkt i fast form ger i regel skador främst i munhåla och svalg, medan flytande beredningar oftare skadar esofagus och ventrikel.

Förekomst / preparat

Maskindiskmedel finns som pulver, vätska och tabletter.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.