Alkali

Risk för allvarlig, svårbehandlad förgiftning!

Ring vid minsta osäkerhet eller behov av ytterligare information Giftinformationscentralen 010-456 67 19

Sammanfattning

Alkali verkar frätande på hud och slemhinnor och penetrerar djupt i vävnaden. Processen startar omedelbart och kan fortsätta i flera dagar. Intag av alkali kan ge livshotande skador. Ventrikeltömning är kontraindicerad. Esofago-gastroskopi görs helst i intervallet 12-24 timmar efter intaget.

Symtom / fynd

Efter förtäring av alkali får man mycket snabbt frätskador kring och i mun, svalg, esofagus och ev ventrikel. Även risk för ödem i larynx och epiglottis med därtill relaterat högt andningshinder, framför allt hos barn <2 år. Observera dock att slemhinneskador kan saknas i munhåla och övre delen av svalget, särskilt efter förtäring av flytande alkali, trots att uttalade skador kan föreligga längre ner.

Symtom som kräkning, uttalad salivation, hematemes och andningspåverkan indikerar allvarlig exponering.

Risk för hypotension/cirkulationssvikt till följd av blödningar, vätskeförluster och/eller till följd av perifer kärldilatation.

Metabolisk acidos vanligen till följd av cirkulationssvikt. Långdragen metabolisk acidos/laktacidos finns beskriven till följd av ökad produktion av mjölksyra i kanterna av nekrotisk vävnad i kombination med minskad förmåga hos levern att metabolisera laktat.

Senare i förloppet kan perforation, empyem, strikturer, sepsis, fistlar uppkomma.

Provtagning / undersökningar

Hb, hematokrit, LPK, elektrolytstatus, kreatinin och urinstatus, syra-basstatus, CRP, leverstatus, CK.

Diagnostiskt EKG.

Övervakning / behandling

Ge omedelbart dryck för utspädning och skölj sedan ur munnen upprepade gånger.

Kräkningsprovokation samt ventrikelsköljning är kontraindicerat. Kol ska inte ges.

Patienten bör bedömas av ÖNH-läkare. Intensivvård med övervakning av medvetandegrad, cirkulation och andning. Arytmiövervakning.

Vid accidentellt intag och avsaknad av både symtom och statusfynd, men oklart angående intagen mängd rekommenderas enbart övervakning. Esofagoskopi behöver inte utföras i dessa fall. Patient som fortfarande är asymtomatisk efter 6 timmars observation kan skickas hem med information att återkomma vid minsta tecken på symtom.

Vid illamående och kräkningar kan serotonin(5HT3)receptorantagonist ges, t ex ondansetron (Zofran) iv, 8 mg (barn 0,15-0,2 mg/kg). Denna dos kan vb upprepas 2-4 ggr per dygn till max 32 mg (barn 0,8 mg/kg).

Patienten bör fasta åtminstone tills skopin (12-24 tim) är utförd. Ge protonpumpshämmare iv., t.ex. Pantoloc eller Nexium, 40 mg var 12:e timme under 3 dagar eller tills skopin uteslutit allvarlig skada.

Adekvat smärtlindring. Ofta krävs opiater.

Risken för larynxödem med högt andningshinder gör att akut intubation eller tracheotomi kan bli nödvändig. Vid ödem i svalget och/eller andningspåverkan föreligger indikation för steroidterapi. Dosering, Betapred 8 mg iv (upprepas vb) barn 0,2-0,4 mg/kg upp till 4 mg. Hos barn (<6 år) med esofagoskopiskt konstaterad skada av grad IIb ges metylprednisolon (Solu Medrol) 25 mg/kg x 1 i tre dygn. Observera att steroidterapi kan dölja symtom på perforation.

Tidig och riklig volymsubstitution med isotona balanserade elektrolytlösningar.

Antibiotika (t ex cefuroxim) bör endast ges vid tecken på infektion eller perforation.

Vid tydliga symtom eller frätskada i munhåla och svalg, samt vid säkert intag av alkali ska esofagoskopi utföras 12-24 timmar efter intaget. Observera att undersökningen ej bör utföras efter 48 timmar pga risk för perforation. Viktigt att klassificera eofagusskadan i samband med fiberskopin, grad 1-3 baserat på frätskadans djup. RING GIC.

Sond för nutrition nedlägges vid den första esofagoskopin vid grad 2 och ev vid grad 3 skada (kan vara riskabel vid grad 3 skada pga perforationsrisk). Silikonsond (Clinifeedingsond) bör om möjligt användas istället för PVC-sond.

Toxicitet / koncentrationer

pH >11,5 medför risk för frätskador.

Strikturläkning ses i hög utsträckning vid esofagusskador av 2-3:e graden.

Vid förtäring av alkali i fast form ses främst skador i munhåla och svalg, medan förtäring av alkali i flytande form oftast ger skador i matstrupe och ventrikel.

Risken för aspiration och luftvägsskador är större efter syra- än efter alkaliintag, liksom risken för njurskador.

Förekomst / preparat

Exempelvis propplösare, ugnsrengöringsmedel, maskindiskmedel för storkök och lantbruk. Ammoniak.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.