Gyromitrinhaltiga svampar

Sammanfattning

Giftiga murklor innehåller gyromitrin som i ventrikeln spjälkas till hydraziner. Dessa blockerar syntesen av pyridoxin i CNS och reducerar därmed GABA-syntesen. Detta ger neurologiska symtom, bl a kramper. Giftet kan även orsaka hemolys genom glutationutarmning i erytrocyterna. Fria syreradikaler bildas och kan ge leverskada.

Gyromitrin är retande för ögon och luftvägar. Det är vattenlösligt och lättflyktigt och även inhalation kan ge toxiska effekter.

Förvällning och långvarig torkning kan avlägsna signifikanta mängder gift från svampen.

Pyridoxin verkar som antidot mot de neurologiska symtomen.

Symtom / fynd

Efter en latens om ca 5-8 timmar inträder i regel gastointestinala symtom. Ibland uteblir emellertid dessa och neurologiska symtom är då första toxiska manifestationen, t ex yrsel, svettningar, dubbelseende, huvudvärk, dysartri, koordinationsproblem och balansrubbningar. Medvetslöshet och kramper kan förekomma men är ovanligt.

Andra och mer ovanliga symtom efter kraftig exponering är lever- och njurpåverkan, hemolys, hypoglykemi, koagulationspåverkan och methemoglobinemi.

Provtagning / undersökningar

Följ blodstatus och blodsocker. Hemolysprover, njur- och leverstatus.

Syra-basstatus och methemoglobin kan ibland vara indicerat.

Övervakning / behandling

Ventrikelsköljning och kol, alternativt enbart kol, om befogat med hänsyn till dos och tidsfaktor.

Pyridoxin (vitamin B6) ges iv vid förekomst av neurologiska symtom samt profylaktiskt efter massiv exponering. Dos: 25 mg/kg som bolusdos under 30 minuter. Pyridoxin är kraftigt kärlretande och bör ges utspätt, RING GIC. Ytterligare doser kan behövas.

Vid akut insättande kramper finns inte alltid pyridoxin till hands och då ges diazepam iv, 5-10 mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov. I dessa fall sker sedan komplettering med pyridoxin enligt ovan.

Rehydrering, ev glukosinfusion.

Behandling med acetylcystein har på teoretiska grunder diskuterats vid murkleförgiftning. RING GIC.

Toxicitet / koncentrationer

Innehållet av gyromitrin varierar mellan olika murklearter men även inom samma art. Individuella känsligheten för gyromitrin tycks variera. Upprepad, närliggande förtäring kan innebära risk för ackumulering av toxin.

Förekomst / preparat

Förgiftning med gyromitrin inträffar i Sverige framför allt efter förtäring av stenmurkla (Gyromitra esculenta). Toppmurklan innehåller inte gyromitrin.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.