Sammanfattning

Klassiskt smak- och luktlöst gift med hög toxicitet som stör mitokondriefunktionen. Svåra gastrointestinala symtom, risk för cirkulatorisk chock. Antidotbehandling med kelatbildare (DMSA och DMPS) som komplexbinder arsenik och ökar dess elimination.

Retsymtom från luftvägarna vid inhalation.Se följande länk: Risk för toxiskt lungödem. I allvarliga fall även risk för systemupptag.

Symtom / fynd

Initialt svår akut gastrointestinal skada med ihållande kräkningar och diarréer (ev blodiga) ledande till dehydrering. Risk för kardio-vaskulär kollaps. Takykardi, QT-förlängning, Torsades de pointes, ventrikelflimmer. Arytmier kan debutera sent.

Metabolisk acidos. Senare encefalopati med viss kramprisk, hemolys, multiorgansvikt. Polyneuropati i sent skede. För ytterligare information, RING GIC.

Symtomdebut inom 10-30 minuter efter peroralt intag av flytande oorganisk arsenikförening och tom ventrikel. Betydande fördröjning på flera timmar efter intag av pulver och/eller föda i ventrikeln. Nya manifestationer till följd av akut förgiftning kan debutera veckor efter förtäringen (t ex nervskador, arytmier, hudförändringar).

Provtagning / undersökningar

Elektrolytstatus och vätskebalans. Blodstatus samt hemolysprover. Blodglukos. Njurfunktionsprover. Leverstatus. Syra-basstatus. Myoglobin och CK.

Diagnostiskt EKG.

Vid behandling med kelatbildare följs arsenik-utsöndringen i urin (helst dygnsurin). Arsenik i blod kan verifiera intag men korrelerar dåligt med symtombilden. Långtidsexponering kan fastställas med analys av hår och naglar. RING GIC.

Röntgen buköversikt kan påvisa arsenik i GI-kanalen.

Övervakning / behandling

Ventrikelsköljning. Riklig tillförsel av kol, dubbel dos pga dålig bindning. Eventuellt tarmsköljning. RING GIC.

Övervakning av andning, cirkulation och medvetandegrad bör utsträckas till flera dygn eftersom allvarliga komplikationer kan tillstöta sent.

Upprepad tillförsel av antacida samt syrasekretionshämmare.

Rehydrering, acidoskorrektion.

Antidoter är dimerkaptobärnstenssyra (DMSA), som ges peroralt, eller dimerkaptopropansulfonat (DMPS), som ges iv eller im. Viktigt att inte antidotbehandlingen fördröjs i de fall indikationen är uppenbar. RING GIC.

Dimerkaptopropansulfonat (DMPS) 250 mg (barn 5 mg/kg) iv x 6 första dygnet. Därefter ges 250 mg (barn 5 mg/kg) iv var 6-8-12 timme beroende på urinutsöndringen av arsenik. När peroral tillförsel är möjlig ges istället dimerkaptobärnstenssyra (DMSA) 10 mg/kg x 3 i 5 dagar (vuxna och barn). Om behandlingen ges längre tid sänks dosen till 10 mg/kg x 2. Behandlingen avslutas när urinutsöndringen av arsenik understiger 50 mikrog/L (ca 0,7 mikromol/L).

Alkalisering av urinen vid hemolys.

Hemodialys endast aktuell vid njursvikt.

Toxicitet / koncentrationer

>100 mg av oorganisk arsenik peroralt ger vanligtvis signifikant toxicitet.

>200 mg kan vara letalt hos vuxen men återhämtning har setts efter 10 g. Så lite som 20 mg har dock varit livshotande hos småbarn.

Betydande risk för bestående skador. Kramper, koma, arytmier och cirkulatorisk chock kan resultera i dödlig utgång redan första dygnet. Maligna arytmier kan ge dödsfall även i sent skede. Polyneuropatier kan ge bestående funktionsbortfall.

Förekomst / preparat

Laboratoriekemikalie. Äldre bekämpningsmedel och träimpregnering, konservering av uppstoppade djur, vissa äldre veterinärpreparat avsedda för hästar. Biprodukt i smältverk. Arseniktrioxid används ibland vid behandling av leukemi. Galliumarsenid används i elektronikindustrin. Förekommer i vissa naturmedel. Kemiskt stridsmedel - Lewisit.