Teofyllin
Sammanfattning
Xantinderivat med bronkolytisk effekt. Via bl a adenosinantagonism och katekolaminfrisättning fås även en CNS- och hjärtstimulerande verkan. Vid lindrig-måttlig överdos domineras symtombilden av upprepade kräkningar, oro och tremor. Vid massiv överdos kan kramper och maligna arytmier tillstöta. Symtombilden är väl korrelerad med serumkoncentrationen vid akut intoxikation. Vid kronisk / terapeutisk överdosering uppträder dock ofta allvarliga symtom vid betydligt lägre teofyllinkoncentrationer.
Behandlingen utgörs koltillförsel i upprepad dosering, symtomatisk terapi inkluderande diazepam och metoprolol samt akut hemodialys i de svåraste fallen.
Symtom / fynd
Vid lindrig-måttlig akut överdos domineras symtombilden av upprepade kräkningar, takykardi, oro, tremor, feber, måttlig metabolisk acidos, hypokalemi och hyperglykemi. Vid massiv akut överdos kan kramper och ventrikulära arytmier tillstöta och prognosen är då mycket allvarlig.
Symtomdebuten kan vara fördröjd, även om inte depotpreparat intagits. Förgiftningsbilden är väl korrelerad med serumkoncentrationen, men vid kronisk intoxikation (successiv ökning av serumkoncentrationen i samband med underhållsbehandling) uppträder ofta allvarliga symtom vid betydligt lägre teofyllinnivåer.
Provtagning / undersökningar
S-teofyllin vid ankomsten samt initialt varannan timme tills förgiftningsbilden säkert vänt.
Följ elektrolyt- och syrabasstatus samt blodsocker varannan timme.
Diagnostiskt EKG och kroppstemperatur. Arytmiövervakning om tydliga förgiftningssymtom/påverkad syrabas- + elektrolytstatus.
Övervakning / behandling
Ventrikelsköljning om massiv dos och om inom adekvat tidsfönster (< 2 timmar från intag). Initial dos kol 50 g (barn 10-25 g) ges alltid och kol upprepas därefter enligt nedan.
Vid kräkningar, ge t ex ondansetron 8 mg (barn 0,15 mg/kg) iv. Dosen kan vid behov upprepas.
Upprepad tillförsel av kol är indicerad även vid intravenös överdosering. Ge 25 g var 4:e tim (barn 5-10 g var 4:e tim) tills förgiftningsbilden vänt.
Korrigera hypokalemi till låga normalvärden. Försiktighet med buffert vid metabolisk acidos pga hypokalemirisken.
Sympatikomimetiska symtom (oro, temor, takykardi) behandlas primärt med bensodiazepin, förslagsvis diazepam i upprepade doser om 5-10-15 mg iv. Titreras till symtom går i regress.
Vid påtaglig sinus- eller supraventrikulär takykardi, överväg betablockad, t.ex metoprolol 2,5- 5 mg iv till vuxna, upprepa vid behov. Ett annat alternativ är infusion esmolol. Betablockad ska kombineras med bensodiazepin och försiktighet med betablockad bör tas om patienten har astma.
Vid ventrikeltakykardi ges till vuxna i första hand metoprolol 5 mg iv att upprepas vb. Vid terapiresistens ges lidokain i standarddos (1 mg/kg i bolusdos). RING GIC.
Om kramper (=hög mortalitetsrisk), RING GIC.
Vid manifest förgiftning ges protonpumpshämmare, t ex omeprazol 20 mg iv (teofyllin ger hyperaciditet i ventrikeln).
Vid allvarlig förgiftningsbild och/eller hög serumkoncentration av teofyllin, överväg akut hemodialys. RING GIC.
Toxicitet / koncentrationer
Intag av >15 mg/kg som engångsdos medför risk för toxiska symtom hos vuxna. Patienter som står på underhållsterapi är extra känsliga.
Toxisk serumkoncentration av teofyllin är >110 mikromol/l. Takyarytmier är vanliga vid nivåer >140 mikromol/l. Dödsfall finns rapporterade vid akut intoxikation där koncentrationer kring 550 mikromol/l uppmätts. Vid kronisk intoxikation har dödsfall inträffat vid 300 mikromol/l.
Förekomst / preparat
Depotpreparat förekommer. Tabletter, oral lösning, injektionsvätska och rektallösning finns också.
Teofyllinförgiftningarna har minkat påtagligt i antal i Sverige och är numer sällsynta.