Sammanfattning

Symtomen efter bett av giftormar beror på vilken ormart som bitit och hur stor mängd gift som har injicerats. Ca 30-50% av bett från giftormar är "torra bett" dvs inget gift alls injiceras. Ormgifter är en komplex blandning av olika komponenter. Dessa kan vara t ex vaskulo-hemorragiska toxiner, neurotoxiner, myotoxiner, nefrotoxiner och kardiotoxiner. Enzymer som frisätter kroppsegna ämnen såsom histamin, bradykinin och prostaglandiner kan också ingå.

Antidot (artspecifika antikroppar, sk serum) finns för många arter.

På Giftinformationscentralen (GIC) finns information om symtom och behandling efter bett av olika giftormar. RING GIC.

Symtom / fynd

Om giftinjektion skett utvecklas oftast en svullnad och rodnad omkring bettstället inom ett par timmar. Undantag finns dock - vissa arter har gracila tänder och gift som inte är särskilt vävnadsskadande. Efter hand kan den lokala reaktionen bli omfattande med både nekroser och risk för kompartmentsyndrom.

Allmänsymtomen varierar kraftigt beroende på vilken orm som bitit. Det kan vara olika kombinationer av följande: Illamående, kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall, bronkospasm, angioödem, urtikaria, ptos, ögonmuskelpares, förlamning av andningsmuskulaturen, sipprande blödningar från bettställe och tandkött, blödningar i inre organ, njurskada. Symtomen kan komma snabbt efter bettet eller vara fördröjda många timmar.

Provtagning / undersökningar

Hb, EVF, TPK, LPK, elektrolytstatus, CK, koagulationsstatus inklusive ROTEM eller annan funktionsanalys, urinstatus.

Vid tydlig allmänpåverkan syrabasstatus och diagnostiskt EKG.

Upprepad provtagning är ofta indicerad. Vid bett av vissa arter bör koagulationsprover tas var 3-4:e timme under ca 1 dygn trots avsaknad av kliniska symtom.

Övervakning / behandling

Den bitne bör hålla sig i stillhet och den bitna kroppsdelen immobiliseras, helst i måttligt högläge. Bettstället lämnas helt ifred. Ta reda på ormens namn, helst det latinska. RING GIC.

Oavsett om symtom föreligger eller inte, bör alla bitna observeras på sjukhus under minst 12 timmar. Bettmärken kan ibland inte urskiljas, trots att giftinjektion skett. Peroralt intag bör undvikas.

Övervakning av medvetandegrad, övrig neurologi, cirkulation och andning. Neuromuskulär påverkan börjar ofta med ptos och svårigheter att räcka ut tungan. Lokala symtom följs och dokumenteras gällande utbredning, missfärgning, konsistensökning, omfång samt tecken till ev kompartmentsyndrom.

Vid anafylaktiska reaktioner ges adrenalin iv, 0,1-0,5 mg (barn 10 mikrog/kg), antihistamin t ex Tavegyl iv, 2 mg (barn 0,05 mg/kg) och kortison t ex hydrokortison iv, 200 mg (barn 100 mg). Vid blodtrycksfall ges kristallina och även kolloida vätskor iv. Om otillräcklig effekt kan dobutamin (5-20 mikrog/kg/min) och/eller noradrenalin (0,05-0,5 mikrog/kg/min) vara indicerat. Vid behov intubation och respiratorbehandling.

Trombosprofylax är sällan indicerat och heparin riskabelt att ge vid koagulationspåverkan. Fasciotomi kan bli aktuell vid kompartmentsyndrom. Denna åtgärd bör föregås av mätning av vävnadstrycket eftersom kirurgi bör undvikas i görligaste mån. Vid rabdomyolys, alkalinisering av urinen. Antibiotika ges endast vid infektionstecken.

Behandling med specifika antikroppar (serum) bör alltid övervägas. För information om vilket serum som ska användas, erforderlig dos och indikationer: RING GIC. Tidig serumbehandling kan ha avgörande betydelse.

OBS! De olika serumprodukter som kan behövas lagerhålls på apoteket Scheele i Stockholm (010-447 61 00) som kontaktas efter diskussion med GIC. Vid behov ordnas med akut transport till berört sjukhus i landet. Information om aktuellt lager av specifika antikroppar kan hittas i antidotregistret

Toxicitet / koncentrationer

Giftet från olika arter har olika toxicitet i djurförsök. I praktiken inverkar dock så många faktorer på förgiftningsförloppet (mängd levererat gift vid bettet, tid för transport till sjukhus etc) att höga dödstal inte alls alltid återfinns där de mest giftiga ormarna finns, utan istället i områden med dåligt utvecklad infrastruktur och sjukvård.

Ca 15-20 personer blir årligen bitna av icke inhemska giftormar i Sverige.

Förekomst / preparat

I Sverige finns ca 125 olika arter av giftormar i terrarrier och i privata hem.