Ormbett

Risk för allvarlig, svårbehandlad förgiftning!

Ring vid minsta osäkerhet eller behov av ytterligare information Giftinformationscentralen 010-456 67 19

Sammanfattning

Symtomen efter bett av giftormar beror på vilken ormart som bitit och hur stor mängd gift som har injicerats. Ca 30-50% av bett från giftormar är "torra bett" dvs inget gift alls injiceras. Ormgifter är en komplex blandning av olika komponenter. Dessa kan vara t ex vaskulo-hemorragiska toxiner, neurotoxiner, myotoxiner, nefrotoxiner och kardiotoxiner. Enzymer som frisätter kroppsegna ämnen såsom histamin, bradykinin och prostaglandiner kan också ingå.

Antidot (artspecifika antikroppar, sk serum) finns för många arter.

På Giftinformationscentralen (GIC) finns information om symtom och behandling efter bett av olika giftormar. RING GIC.

Symtom / fynd

Om giftinjektion skett utvecklas oftast en svullnad och rodnad omkring bettstället inom ett par timmar. Undantag finns dock - vissa arter har gracila tänder och gift som inte är särskilt vävnadsskadande. Efter hand kan den lokala reaktionen bli omfattande med både nekroser och risk för kompartmentsyndrom.

Allmänsymtomen varierar kraftigt beroende på vilken orm som bitit. Det kan vara olika kombinationer av följande: Illamående, kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall, bronkospasm, angioödem, urtikaria, ptos, ögonmuskelpares, förlamning av andningsmuskulaturen, sipprande blödningar från bettställe och tandkött, blödningar i inre organ, njurskada. Symtomen kan komma snabbt efter bettet eller vara fördröjda många timmar.

Provtagning / undersökningar

Hb, EVF, TPK, LPK, elektrolytstatus, CK, koagulationsstatus, urinstatus.

Vid tydlig allmänpåverkan syrabasstatus och diagnostiskt EKG.

Upprepad provtagning är ofta indicerad. Vid bett av vissa arter bör koagulationsprover tas var 3-4:e timme under ca 1 dygn trots avsaknad av kliniska symtom.

"Whole blood clotting test": Bed-side test som kan användas vid bett av ormar som ger defibrinering. 2-3 ml blod hälls i tomt provrör av glas med kork. Detta får sedan stå 20 minuter i rumstemperatur och vänds därefter upp och ned. Om blodet då rinner är det liktydigt med defibrinering.

Övervakning / behandling

Den bitne bör hålla sig i stillhet och den bitna kroppsdelen immobiliseras, helst i måttligt högläge. Bettstället lämnas helt ifred. Ta reda på ormens namn, helst det latinska. RING GIC.

Oavsett om symtom föreligger eller inte, bör alla bitna observeras på sjukhus under minst 12 timmar. Bettmärken kan ibland inte urskiljas, trots att giftinjektion skett. Peroralt intag bör undvikas.

Övervakning av medvetandegrad, övrig neurologi, cirkulation och andning. Neuromuskulär påverkan börjar ofta med ptos och svårigheter att räcka ut tungan. Lokala symtom följs och dokumenteras gällande utbredning, missfärgning, konsistensökning, omfång samt tecken till ev kompartmentsyndrom.

Vid anafylaktiska reaktioner ges adrenalin iv, 0,1-0,5 mg (barn 10 mikrog/kg), antihistamin t ex Tavegyl iv, 2 mg (barn 0,05 mg/kg) och kortison t ex hydrokortison iv, 200 mg (barn 100 mg). Vid blodtrycksfall ges kristallina och även kolloida vätskor iv. Om otillräcklig effekt kan dobutamin (5-20 mikrog/kg/min) och/eller noradrenalin (0,05-0,5 mikrog/kg/min) vara indicerat. Vid behov intubation och respiratorbehandling.

Trombosprofylax är sällan indicerat och heparin riskabelt att ge vid koagulationspåverkan. Fasciotomi kan bli aktuell vid kompartmentsyndrom. Denna åtgärd bör föregås av mätning av vävnadstrycket eftersom kirurgi bör undvikas i görligaste mån. Vid rabdomyolys, alkalinisering av urinen. Antibiotika ges endast vid infektionstecken.

Behandling med specifika antikroppar (serum) bör alltid övervägas. För information om vilket serum som ska användas, erforderlig dos och indikationer: RING GIC. Tidig serumbehandling kan ha avgörande betydelse.

OBS! De olika serumprodukter som kan behövas lagerhålls på apoteket Scheele i Stockholm. Vid behov ordnas med akut transport till berört sjukhus i landet.

Toxicitet / koncentrationer

Giftet från olika arter har olika toxicitet i djurförsök. I praktiken inverkar dock så många faktorer på förgiftningsförloppet (mängd levererat gift vid bettet, tid för transport till sjukhus etc) att höga dödstal inte alls alltid återfinns där de mest giftiga ormarna finns, utan istället i områden med dåligt utvecklad infrastruktur och sjukvård.

Ca 15-20 personer blir årligen bitna av icke inhemska giftormar i Sverige.

Förekomst / preparat

I Sverige finns ca 125 olika arter av giftormar i terrarrier och i privata hem.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.