Sammanfattning

Stor, strukturellt heterogen grupp läkemedel som hämmar prostaglandinsyntesen och har analgetiska, antiinflammatoriska och antipyretiska egenskaper. Vissa substanser hämmar trombocytaggregationen och andra kan ge natriumretention.

Detta dokument är ett samlingsdokument för hela gruppen (med undantag av coxiber), varför inte alla uppgivna symtom gäller alla preparat.

Vid akut överdosering förekommer gastrointestinala symtom som kan vara intensiva och långdragna. Dessutom förekommer viss CNS-påverkan - både excitation och sedering - samt "salicylism" (se nedan). Allvarliga men mer ovanliga symtom är toxisk njurskada (reversibel), generella kramper och vid massiva doser viss cirukulationspåverkan.

Behandlingen är symtomatisk.

Symtom / fynd

Typiska, och många gånger enda, symtom är illamående, kräkningar, dyspepsi, gastrit, smärtor i epigastiet och ibland diarré. Magsymtomen kan vara milda eller ihållande och besvärande. Gastrointestinal blödning med hematemes och melena förekommer huvudsakligen i samband med upprepad exponering.

Även symtom liknande dem vid salicylatpåverkan, sk "salicylism", kan förekomma (yrsel, tinnitus, hörselnedsättning, hyperventilation, oro, förvirring). Ovanligare är aggressivitet, psykotiska reaktioner, hallucinationer och delirum. Nystagmus och dubbelseende/dimsyn. I enstaka fall och vid kraftig överdos har medvetslöhet och kramper rapporterats.

Allvarlig förgiftning kan förlöpa med måttlig metabolisk acidos, hypernatremi och vätskeretention.

Takykardi och lågt blodtryck, i regel pga dehydrering. Vid massiva doser dock även kardiellt betingad cirkulationssvikt.

En del patienter utvecklar inom några dygn en reversibel njurskada. Riskfaktorer är samtidigt etanolintag, kronisk behandling med preparatet, ålder >60 år, hjärtkärlsjukdom, hypovolemi, njursjukdom och SLE. Även intag av mycket stor dos kan innebära ökad risk.

Mer sällan rapporterade symtom är leverpåverkan och hypoprotrombinemi.

Provtagning / undersökningar

Blodstatus, elektrolyter, kreatinin och syra-basstatus.

Övervakning / behandling

Ventrikelsköljning och kol, alternativt enbart kol, om befogat med hänsyn till dos och tidsfaktor.

Om patienten varit symtomfri i 6 timmar kan observationen avbrytas. Ev njurpåverkan inträder dock senare. Därför ska alla som överdoserat NSAID informeras om risken för njurpåverkan och uppmanas återkomma vid buk- eller ländryggssmärtor samt vid abnormt ökade eller minskade urinmängder.

Vid gastritbesvär ges protonpumpshämmare för att skydda magslemhinnan.

Vid långdragna och besvärande kräkningar kan parenteralt antiemetikum vara indicerat, t ex ondansetron (Zofran) eller metoklopramid (Primperan).

Rehydrering, korrektion av syrabas- och elektrolyrubbningar. Beakta risken för ödem. Sörj för en god diures.

Vid kramper diazepam iv, 5-10 mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov. 

Vid lågt blodtryck ges i första hand vätska iv. Om otillräcklig effekt ges infusion noradrenalin, 0,05 mikrog/kg/min, ökas efter behov med 0,05 mikrog/kg/min var 5:e-10:e minut.

Toxicitet / koncentrationer

Den akuta toxiciteten är varierande och svårförutsägbar, men vanligtvis beskedlig.

Möjlighet finns för analys av vissa NSAID-preparat, men analysresultatet har ingen praktisk betydelse för behandlingen.

Förekomst / preparat

Tabletter, kapslar, depotkapslar, enterotabletter, pulver till oral lösning, oral suspension, brusgranulat, suppositorier, injektionsvätska, pulver till injektionsvätska.