Naltrexon

Sammanfattning

Naltrexon är en långverkande opioidantagonist med låg akut toxicitet. Receptorblockaden varar i 24-72 timmar.

I Sverige används medlet i första hand vid alkoholberoende. Naltrexon antas blockera de endorfinreceptorer som är involverade i alkoholinducerad eufori. Medlet har däremot ingen säker effekt gentemot själva alkoholbegäret.

Symtom / fynd

Abstinenssymtom kan utlösas hos opiatmissbrukare vid behandling med naltrexon.

Andra mer ovanliga men allvarliga symtom är instabilt blodtryck - kan vara både högt och lågt, takykardi, kramper samt leverpåverkan i enstaka fall efter kroniskt intag av stora doser.

Redan vid terapeutiska doser förekommer gastrointestinala symtom, nedstämdhet, oro, yrsel, huvudvärk, agitation, förvirring, trötthet men trots det insomningssvårigheter, smärtförnimmelser i muskler och leder, tremor, svettning, ökat tårflöde, urinretention, frossa och feber.

Provtagning / undersökningar

Diagnostiskt EKG.

CK, S-elektrolyter, leverstatus.

Övervakning / behandling

Kol ges om befogat med hänsyn till dos (>3,5 mg/kg hos vuxna och oavsett dos hos barn) och tidsfaktor.

Observation minst 4 timmar efter intag.

Vid agitation eller kramper ges diazepam iv, 5-10 mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov.

Upprepade kontroller av blodtrycket.

Vid lågt blodtryck ges i första hand vätska iv.

Abstinens kan tillstöta hos opiatmissbrukare i samband med naltrexonbehandling. Patienten ska därför observeras under minst två timmar efter tillförsel av naltrexon. Symtomfria patienter kan sedan skrivas ut med uppmaning att återkomma om abstinens tillstöter. Vid försök att häva receptorblockaden med höga opioiddoser kan allvarlig opioidintoxikation uppkomma när naltrexoneffekten avklingar.

Toxicitet / koncentrationer

Akuta toxiciteten bedöms som låg.

800 mg/dag i en vecka gav inga symtom.

Förekomst / preparat

Tablett 50 mg

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.