Insulin

Risk för allvarlig, svårbehandlad förgiftning!

Ring vid minsta osäkerhet eller behov av ytterligare information Giftinformationscentralen 010-456 67 19

Sammanfattning

Huvudriskerna efter överdos är hypoglukemi och hypokalemi. Särskilda riskgrupper utgör icke-diabetiker, alkoholister och personer med njur- eller leversvikt. Tidsförloppet (symtomdebut och förgiftningsduration) varierar mycket beroende på bl a insulintyp och dos. Alla suicidala överdoseringar är intensivvårdsfall. Neurologiska sequele kan bli följden, men prognosen är god om behandling med intravenös glukostillförsel och eventuell kaliumsubstitution påbörjas i tid.

Symtom / fynd

Symtomdebuten varierar mycket beroende på bl a insulintyp, dos och administreringssätt. Vid subkutan injektion av snabbverkande insulin insätter effekten inom ca 30 minuter, medan den med långverkande insulin kan dröja flera timmar. Förgiftningsdurationen är också varierande. Vid subkutan injektion av stor dos långverkande insulin sitter effekten i under flera dygn.

Första tecknen på hypoglukemi är hunger, illamående och salivation ("insulinkänningar", beror på vaguspåslag). När blodsockret sjunkit ytterligare uppkommer svettningar, blekhet, tremor, mydriasis, ångest, agitation, motorisk oro, takykardi och hypertoni (beror på sekundärt sympatikuspåslag). Därefter finns risk för att medvetslöshet, positivt Babinski's tecken och generella kramper utvecklas pga glukosbrist i CNS. Neurologiska sequele kan då bli följden om inte behandling sätts in snabbt.

Ökad insulinhalt i blodet leder också till ett ökat intracellulärt kaliumupptag, med risk för hykokalemi och associerade symtom.

Provtagning / undersökningar

Kontrollera snarast blodsockernivån med snabbtest. Blodsockret följs sedan var 5-15:e minut de första timmarna och därefter vid behov men minst var 30:e minut tills läget är under kontroll.

Kalium tas initialt och varje timme under de första 6 timmarna. Därefter vid behov.

Övervakning / behandling

Intensivvård inkluderande arytmiövervakning är motiverad i de flesta fall.

Vid överdos av snabbverkande insulin bör blodsockernivån kontrolleras under minst 4 timmar och för medellång- eller långverkande insulin under minst 12 timmar efter injektionen. Övervakningstiden förlängs vid uppmätt hypoglukemi så att patienten övervakas minst 3 timmar efter avslutad glukosinfusion.

Vid symtom och/eller uppmätt hypoglukemi ges glukos iv som bolusdos. Till vuxna glukos 300 mg/ml, 50 ml och till barn glukos 300 mg/ml, 2 ml/kg. Upprepas vid behov.

Om intravenös infart ej finns och patienten har svåra symtom ges omedelbart glukagon 1 mg im i väntan på iv infartsväg.

Vid stor överdos fortsätter man direkt efter bolusdosen av glukos med kontinuerlig glukosinfusion. Ofta krävs glukos 100 mg/ml med en infusionstakt på ca 500 ml/tim. Sträva efter B-glukos omkring 7 mmol/l. De stora vätskemängderna som detta leder till motiverar ofta CVK som möjliggör tillförsel av mer koncentrerade glukoslösningar.

Eventuell hypokalemi korrigeras med separat kaliuminnehållande infusion (förslagsvis 500 ml NaCl 9 mg/ml med tillsats av 50 mmol kalium och en initial infusionstakt om 100 ml/tim).

Vaken patient bör ges peroralt tillskott av kolhydrater (vanlig kost) för att återställa glykogendepåerna och därmed minska risken för återfall av hypoglukemi.

Excision av injektionsstället kan i undantagsfall bli aktuell om stor mängd långverkande insulin injicerats subkutant och kvaddel kan kännas (ovanlig åtgärd). RING GIC.

Toxicitet / koncentrationer

Dålig korrelation föreligger mellan insulindos och förgiftningssymtom. En viss insulindos kan vara dödlig för en alkoholiserad icke-diabetiker om behandling fördröjs, men inte ens ge symtom hos en typ-II diabetiker med hög insulinresistens.

Överdoser på mer än 1000 E insulin hos vuxna har givit svåra symtom och långvarig hypoglukemitendens som krävt intensivvård under många dygn. Bestående neurologiska sequele har blivit resultatet i vissa fall där behandlingsåtgärderna fördröjts flera timmar.

Förekomst / preparat

Snabb-, medellång- och långverkande injektions- och infusionsvätskor samt suspensioner.

De flesta injektionsvätskorna innehåller 100 enheter/ml. (Undantag: Humalog, Liprolog och Tresiba finns även i styrkan 200 E/ml. Toujeo har 300 E/ml, Insuman Implantable 400 E/ml.)

Det finns även blandningar av snabb- och medellångverkande preparat.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.