Boffning
Sammanfattning
Drivgaser i sprayer som torrschampo, deodorant, liksom tändargas utgörs i huvudsak av butan och isobutan. Dessa gaser har farmakologiska likheter med medicinska narkosgaser och det är deras CNS-påverkande effekter som gör att sprayer ibland används som rusmedel. Normalanvändning är riskfritt, det krävs avsiktlig inhalation av höga gashalter för att uppnå berusning.
När gaserna inhaleras på ett sätt som medför berusning sker alltid en samtidig påverkan av hjärtat, som medför en ”sensitisering” för katekolaminer. Det innebär att en plötslig insöndring av adrenalin, orsakad av t.ex. skrämmande hallucinationer eller att den som boffar blir påkommen av en vuxen, kan medföra uppkomst av ventrikulära arytmier och hjärtstillestånd.
Mekanismen bakom ”sensitiseringen” av myokardiet för katekolaminer är inte klarlagd, men kan innefatta en påverkan på s.k ”gap junctions”. Sambandet mellan uppkomst av arytmier och adrenalintillförsel (endogen eller exogen) är mycket väl belagt.
Symtom / fynd
Inandning av sprayer innehållande parfym och eller talk kan ge upphov till astma-liknande symtom.
Berusningseffekter efter inhalation varar endast i någon-några minuter och yttrar sig som förändrat medvetande och hallucinationer, i vissa fall konfusion eller sänkt medvetandegrad. Vid användning av slutet andningssystem (t.ex plastpåse över huvudet) risk för allvarlig hypoxi.
Allvarlig hjärtpåverkan kan uppkomma inom en minut efter påbörjad boffning.
I ett fall kollapsade en tonåring efter enbart fyra djupa andetag. Risken för arytmier avtar snabbt och GIC bedömer att patienter som ej utvecklat hjärtpåverkan är helt utom risk efter 2-3 timmar.
Provtagning / undersökningar
Diagnostiskt EKG
Syra-basstatus i allvarliga fall
Övervakning / behandling
Vid hjärtstopp: Om det finns omständigheter som styrker att hjärtstoppet utlösts av boffning (till exempel tomma sprejburkar + använda påsar runt patienten) bör man avstå från adrenalintillförsel i samband med hjärt-lungräddning (som i övrigt skall ske enligt standardförfarande, inklusive defibrillering av ventrikelflimmer).
Läkemedelsbehandling vid hjärtstillestånd/uttalad instabilitet (Ring GIC):
1. Amiodaron: Vid persisterande flimmer efter 3 defibrilleringar, eller vid andra rytm-avvikelser med cirkulationspåverkan (utom asystoli eller PEA), ge i första hand amiodaron 300 mg långsamt i.v. Ytterligare 150 mg ges om VT/VF kvarstår efter 5:e defibrilleringen eller vid persisterande annan rytm-avvikelse med cirkulationspåverkan (dock ej asystoli/PEA) ca 5 minuter efter första dosen amiodaron.
2. Lidokain: Vid persisterande instabil cirkulation med hjärtrytmrubbning ge lidokain
1 mg/kg i.v som bolusinjektion. Samma dos upprepas en gång efter 2-3 minuter vid uteblivet svar.
3. Magnesium: Magnsesium ges samtidigt som lidokain och på samma indikation. Magnesiumsulfat 10-20 mmol (beroende på kroppsstorlek) som intravenös injektion.
Läkemedelsbehandling vid återkomst av pulsbärande cirkulation efter hjärtstopp:
Överväg betablockad som profylax mot återkomst av arytmi (Ring GIC).
I ovanliga fall ses lungpåverkan orsakad av övriga komponenter i sprayprodukten (parfym, talk, etc). Dessa patienter kan behöva behandling som vid inhalation av retande gaser (Ring GIC).
OBS! Vid tillbud med barn och ungdomar som boffat kan insatser utöver patientomhändertagande rädda liv. Genom att hindra en uppblossande epidemi av boffning från att sprida sig kan tragiska dödsfall förebyggas.
- Informera patient och anhöriga om risken för hjärtstopp och död varje gång man boffar.
- Ta kontakt med andra aktörer så som polis, sociala myndigheter, skola eller personal på HVB eller SiS-hem för att snabbt stoppa en eventuell uppblossande missbruksepidemi. Informationsmaterial framtaget till just dessa målgrupper finns på www.giftinformation.se/boffning
Toxicitet / koncentrationer
Riskerna för att utveckla allvarliga symtom verkar inte vara dosberoende.
Förekomst / preparat
Tändargas, drivgas i sprayflaskor t ex deodorant, hårspray, luftförbättrare, färgsprayflaskor, tryckluftspray. Vissa gasolprodukter kan innehålla hög halt butan men numera innehåller gasol vanligen endast propan, som främst medför risk för kvävning.