Difenhydramin

Sammanfattning

Både difenhydramin (Benylan, Desentol) och dimenhydrinat (Amosyt) är histamin H1-receptorblockerare med antikolinerg och uttalat sedativ effekt, men med olika toxicitet. Difenhydramin är ungefär dubbelt så toxiskt som dimenhydrinat. Hos vuxna ses vanligen CNS-depression, men kramper kan förekomma redan vid måttliga doser. Barn reagerar i högre grad med CNS-excitation och kramprisken är stor.

Symtom / fynd

De vanligaste symtomen oavsett dos är illamående, kräkningar, antikolinerga symtom som takykardi och mydriasis samt somnolens. CNS-symtom med excitation förekommer även.

I lindriga fall ses huvudvärk, irritabilitet, tinnitus, dimsyn, tremor, viss motorisk oro och desorientering. I allvarligare fall mer uttalad motorisk oro, ataxi, dystoniska reaktioner, hallucinationer, antikolinerg psykos och kramper. Ev status epilepticus och koma.

Vid massiv överdos risk för ventrikulära arytmier och cirkulationskollaps. Membranstabiliserande effekt. Förlängt QT-intervall.

Provtagning / undersökningar

Syra-basstatus, njur- och leverfunktion, CK, myoglobin vid allvarlig förgiftning.

Diagnostiskt EKG vid måttlig-allvarlig förgiftning.

Övervakning / behandling

Ventrikelsköljning och kol, alternativt enbart kol, om befogat med hänsyn till dos och tidsfaktor, vid peroralt intag.

Övervakning av medvetandegrad och cirkulation. Täta blodtryckskontroller, ev invasiv monitorering vid måttlig-allvarlig förgiftning. Då även arytmiövervakning som fortsättes 12-24 timmar efter symtomfrihet.

Vid breddökade QRS-komplex och cirkulatorisk påverkan är tillförsel av extra natrium och höjning av blodets pH gynnsamt. Ge därför vid sådana symtom initialt 200 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml iv (vuxna) under 10 minuter och RING GIC.

Vid oro och kramper ges diazepam iv, 5-10 mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat. Vid terapisvikt eller upprepade krampanfall kan propofol ges.

Vid uttalade centrala antikolinerga symtom kan eventuellt fysostigmin (Anticholium) ges. Dock ej om EKG visar breddökade QRS-komplex. Dosering. 1-3 mg (barn 0,02-0,04 mg/kg) långsamt iv. Titreras fram till effektiv dos under arytmiövervakning. Atropin ska finnas tillgängligt för reversering av ev biverkningar av fysostigmin. Effektiv dos kan upprepas efter 30-60 min, alternativt ges fysostigmin i infusion 1-3 mg/tim (vuxen).

Toxicitet / koncentrationer

Serumkoncentrationen saknar klinisk betydelse.

Stora individuella skillnader. Barn är speciellt känsliga. 50 mg difenhydramin till 2½-åring respektive 150-250 mg till 1½-åring gav allvarlig intoxikation (kramper).

>400 mg till vuxna kan ge EKG-påverkan (breddökade QRS-komplex). >1g till vuxna kan ge allvarliga symtom (delirium/psykos, koma, kramper).

Dimenhydrinat är ungefär hälften så toxiskt. 400 mg till 1-åring och 800 mg till vuxen gav måttlig intoxikation.

Förekomst / preparat

Mixtur (difenhydramin), tabletter (dimenhydrinat).

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.