Cannabis

Sammanfattning

Växten cannabis innehåller sk cannabionoider. Deltatetrahydrocannabiol, THC, är den farmakologiskt viktigaste och utövar sin effekt via receptorer både i CNS och perifert samt interagerar med flera olika neurotransmittorsystem. Cannabis kan ha stimulerande, sederande eller hallucinogen effekt på CNS beroende på intagen dos. Symtomatisk behandling.

Symtom / fynd

Rökning: Symtom uppkommer inom 6-12 minuter och kvarstår vanligen i ca 3-4 timmar.

Förtäring av brownies, gummibears etc: Symtom uppkommer inom 30-75 minuter och kvarstår i ca 10-36 timmar. Det sena ruset vid förtäring gör att brukaren ibland tror att effekten uteblivit och då intar mer vilket medför att risken för förgiftning är större vid förtäring än rökning. Risk för akut förgiftning förefaller att vara mycket liten vid förtäring av färska växtdelar.

• Vid lindrig förgiftning efter rökning eller förtäring ses somnolens, eufori, ökade känslointryck, ändrad tidsupplevelse, försämrat korttidsminne samt minskad social hämning. Takykardi och viss blodtryckshöjning är vanligt.

• Vid allvarlig förgiftning ses sedering, ataxi, dysartri, muskelryckningar, ångest och panikattacker. Postural hypotension, ST-förändringar, skänkelblock. Risk även för angina pectoris, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd, framför allt hos personer med kranskärlssjukdom. I sällsynta fall kan koma samt andningspåverkan förekomma. Kramper hos predisponerade personer.

Efter iv injektion (marijuana-té eller cannabisextrakt) kan kräkningar, buksmärtor, diarré, huvudvärk, förvirring, frossa, feber, takykardi, muskelsmärtor, dyspné, lågt blodtryck pga perifer kärldilatation, chock, leverpåverkan, trombocytopeni, koagulationspåverkan, rabdomyolys och akut njursvikt förekomma. Dödsfall har rapporterats.

Långvarig exponering för höga doser har medfört bradykardi och hjärtsvikt samt även psykos då vanligen hos kroniska missbrukare.

Cannabinoid hyperemesis syndrome är ett cykliskt tillstånd av svårt illamående och kräkningar samt ibland buksmärta som kan uppstå hos kroniska brukare. 

Behandlingskrävande hypertermi i samband med fysisk ansträngning har rapporterats.

Hos barn utgörs symtombilden vanligen av slöhet, mydriasis, muskulär hypotoni samt "eye lid lag". Hypotermi ses även. Koma förekommer men är sällsynt.

Provtagning / undersökningar

Kvalitativ analys av THC i urin samt S-cannabis är endast av diagnostiskt värde.

Lever- och njurstatus, koagulationsstatus efter iv tillförsel.

Övervakning / behandling

Kol vid förtäring. 

Vårda i tyst och ljusdämpad miljö. Symtomatisk behandling.

Övervakning av medvetandegrad och andning. Om intaget skett iv bör även cirkulationen (telemetri samt blodtryck) övervakas.

Vid symtomfrihet kan övervakningen avbrytas efter 2 timmar (rökning) samt fyra timmar (förtäring). 

Diazepam mot takykardi, oro och ångest, metoprolol (5mg iv i itererade doser, max 20 mg) vid uttalad takycardi som ej viker på diazepam.  

Cannabinoid hyperemesis syndrome har lindrats av heta duschar och bad samt behandlats med kapsicainsalva med god effekt. De ibland profusa kräkningarna kan innebära dehydrering och uttalade elektrolytrubbningar.

Barn med koma kan ev behandlas med flumazenil, men detta ges inte rutinmässigt. RING GIC.

Toxicitet / koncentrationer

THC-metaboliter kan detekteras i urin flera dygn efter en akut exponering och upp till fyra veckor hos kroniska haschrökare.

Intag av ca 10 g cannabis (pressad kaka) gav lindriga-måttliga förgiftningssymtom hos vuxen man.

Högst halt THC finns i cannabisextrakt (cannabisolja), mindre mängder i hasch (sammanpressad kåda) och ännu lägre halter i marijuana (torkade blad och blommor).

Förekomst / preparat

Framställs från växten cannabis.

Administreras peroralt, rökes eller injiceras.

Smuggling av t ex nedsvalda förpackningar förekommer ("body packers "). RING GIC.