Bly

Sammanfattning

Förgiftningssymtom uppkommer vanligen först efter långvarig blyexponering. Vid förtäring av lösliga blysalter, organiskt bly eller efter inhalation kan dock symtom ses inom första dygnet. Antidotbehandling med kelatbildare DMSA och/eller Natriumkalciumedetat som komplexbinder bly och ökar dess elimination.

Symtom / fynd

Olika grader av gastrointestinala retsymtom, kolik, dehydrering, neuromuskulär dysfunktion, CNS-påverkan, hemolys, lever- och njurpåverkan.

Vid akut förgiftning domineras bilden initialt av gastrointestinala symtom som aptitlöshet, illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning, buksmärtor (blykolik) samt hemolys, lever- och njurpåverkan (akut tubulär nekros). Vid massiv akut förgiftning ses även CNS-påverkan (encefalopati) av varierande grad, som kan komma plötsligt eller smygande efter dagar till veckor.

Typiskt vid kronisk exponering är svårtolkade symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, minnes- och omdömesförlust, GI-symtom, myalgier mm.

Provtagning / undersökningar

Fortlöpande kontroll av blykoncentrationen i blod. Blodstatus inkl diff (basofil punktering). ALA, hemolysprover, leverstatus, u-protein, kreatinin, elektrolyter.

Röntgen buköversikt efter intag av blyföremål.

Övervakning / behandling

Ventrikeltömning. Gastroskopiskt avlägsnande av retinerade blyföremål liksom tarmsköljning kan bli aktuell. RING GIC. Kol kan ges men har troligen begränsad effekt.

Rehydrering.

Indikation för antidotbehandling, RING GIC. I första hand ges dimerkaptobärnstenssyra (DMSA) peroralt. Krävs parenteral behandling ges natriumkalciumedetat. Kelatbehandling ges i 5 dygn varefter 2 dygns uppehåll görs. Förnyad behandling övervägs om B-Bly återgår till värdet före behandlingsstart, eller om B-Bly >2,4 mikromol/L (50 mikrog/100 ml).

Dosering DMSA (vuxna och barn), 10 mg/kg kroppsvikt peroralt var 8:e timme. Om behandling ges >5 dygn sänks dosen därefter till 10 mg/kg kroppsvikt var 12:e timme. Natriumkalciumedetat ges som intravenös infusion efter spädning. 10 ml (1 g) av lösning 100 mg/ml spädes i minst 125 ml natriumklorid 9 mg/ml eller glukos 50 mg/ml. Vuxna och barn: 12,5 mg/kg kroppsvikt var 6:e timme intravenöst under 15-20 minuter.

Vid blyencefalopati ges kombinationsbehandling med dimerkaptopropansulfonat DMPS (alternativt dimerkaptobärnstenssyra) och natriumkalciumedetat. Denna kombinationsbehandling ger högre antidotverkan än vardera preparatet givet ensamt i maximal dos. RING GIC.

Atropin kan prövas vid blykolik.

Alkalinisering av urinen vid hemolys.

Blykulor eller blyhagel i eller nära leder bör avlägsnas, liksom nedsvalda blyföremål som är kvar i ventrikeln > 6 timmar

Toxicitet / koncentrationer

Normalvärde i blod hos yrkesmässigt ej exponerade personer i Sverige
<0,5 mikromol/l. Toxiska koncentrationer bedöms olika hos barn och vuxna och överskridna gränsvärden behöver inte alltid behandlas. RING GIC.

Förekomst / preparat

Blybatterier, keramikglasyr från medelhavsländer, blyhagel, blymönja, el-kablar, kristallglas mm.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.