Ambenonklorid

Risk för allvarlig, svårbehandlad förgiftning!

Ring vid minsta osäkerhet eller behov av ytterligare information Giftinformationscentralen 010-456 67 19

Sammanfattning

Ambenonklorid är en reversibel kolinesterashämmare som används vid behandling av myastenia gravis. Stimulering av muskarinreceptorerna är viktigaste effekten. Överdosering kan leda ill kolinerg kris med bl a bradykardi, bronkospasm, ökad salivation. Även nikotinerga symtom kan förekomma (t ex fascikulationer, muskelsvaghet).

Symtom / fynd

Ökad salivsekretion, ökat tårflöde, blekhet, svettningar, bradykardi, mios och dimsyn, muskelfascikulationer samt tilltagande muskelsvaghet observeras vid måttlig exponering.

Vid större doser tillkommer rastlöshet, kräkningar, tremor, maximal mios, bronkospasm, dyspné, ökad bronkialsekretion, lågt blodtryck. Hypotermi, sänkt medvetandegrad och kramper kan förekomma vid allvarlig förgiftning. Vid massiv överdos kan medvetslöshet och cirkulationssvikt utvecklas.

Illamående, kräkningar och diarré förekommer oavsett graden av förgiftning.

Symtomens duration varierar beroende på exponeringsgraden men brukar anges till 5-8 timmar.

Provtagning / undersökningar

Elektrolyt- och syrabasstatus, kreatinin, CK, myoglobin.

Diagnostiskt EKG.

Övervakning / behandling

Ventrikelsköljning och kol, alternativt enbart kol, om befogat med hänsyn till dos och tidsfaktor.

Arytmiövervakning.

Vid kolinerga symtom ges atropin efter behov, 1-2 (-5) mg (sic!) långsamt iv eller im, till barn 0,02 - 0,05 mg/kg (sic!) långsamt iv eller im. Tillförseln av atropin styrs av hur kraftig den kolinerga stimuleringen är. Vid otillräcklig effekt upprepas samma dos med ca 5 minuters intervall tills adekvat atropinisering föreligger. Därefter ges den framtitrerade effektiva dosen var 10-30 minut alltefter behov. Atropin kan även ges som infusion. Glykopyrron (Robinul) kan vara ett alternativ till atropin, särskilt om patienten har takykardi. För dosering se FASS.

Om behandling med atropin inte är tillräcklig samt vid framträdande nikotinerga symtom kan komplettering ske med oxim för reaktivering av kolinesteras (detta är dock sällan nödvändigt). Initialt ges i dessa fall obidoxim (Toxogonin 250 mg/ml) iv eller ev im, i dos om 250 mg till vuxna (barn 4 mg/kg) under 5-10 min. Dosen kan upprepas efter 2 tim och därefter kan vid ev symtomåterfall infusion bli aktuell; 250 mg obidoxim blandas då i 250 ml isoton natriumklorid. Dosering till vuxna är 35 mg/timme, i regel under högst ett dygn. RING GIC.

Vid oro, myoklonier och kramper som inte reverserats av ovan angiven behandling ges diazepam iv, 5-10 (-20) mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov. Infusion av propofol kan vara ett alternativ.

I mycket svåra fall med muskelsvaghet, andningsdepression och excessiv bronkialsekretion kan intubation och respiratorbehandling bli nödvändigt (ovanligt).


Toxicitet / koncentrationer

Drygt 3 ggr så potent som neostigmin.

Stor individuell variation i terapeutisk dosering.

Förekomst / preparat

Tabletter. Depotpreparat förekommer inte.

Om Giftinformationscentralens databas för läkare

Artiklarna i denna databas har utformats för att användas uteslutande av läkare och ska ses som ett komplement snarare än ett alternativ till GICs telefonrådgivning.

Negeringar används i regel inte i texterna (t ex om dialys inte nämns är det inte heller något behandlingsalternativ).

För kombinationspreparat, se vid behov FASS, eftersom sökfunktionen inte är heltäckande för dessa.

Ta omedelbart kontakt med GIC vid minsta tveksamhet rörande innebörden i artiklarna.

På grund av att informationen är en färskvara får utskrifter av artiklarna inte mångfaldigas och spridas och artiklarna bör heller inte sparas i frånkopplat läge.

För att vara lätthanterlig och användbar behöver databasen koncentrera sig till det praktiskt viktigaste, varför mer udda detaljer kring symtomatologi och behandling kan saknas. Därför är det viktigt att beakta den i texterna ofta återkommande uppmaningen att kontakta GIC.