Ambenonklorid
Sammanfattning
Ambenonklorid är en reversibel kolinesterashämmare som används vid behandling av myastenia gravis. Stimulering av muskarinreceptorerna är viktigaste effekten. Överdosering kan leda till kolinerg kris med bl a bradykardi, bronkospasm, ökad salivation. Även nikotinerga symtom kan förekomma (t ex fascikulationer, muskelsvaghet).
Symtom / fynd
Ökad salivsekretion, ökat tårflöde, blekhet, svettningar, bradykardi, mios och dimsyn, muskelfascikulationer samt tilltagande muskelsvaghet observeras vid måttlig exponering.
Vid större doser tillkommer rastlöshet, kräkningar, tremor, maximal mios, bronkospasm, dyspné, ökad bronkialsekretion, lågt blodtryck. Hypotermi, sänkt medvetandegrad och kramper kan förekomma vid allvarlig förgiftning. Vid massiv överdos kan medvetslöshet och cirkulationssvikt utvecklas.
Illamående, kräkningar och diarré förekommer oavsett graden av förgiftning.
Symtomens duration varierar beroende på exponeringsgraden men brukar anges till 5-8 timmar.
Provtagning / undersökningar
Elektrolyt- och syrabasstatus, kreatinin, CK, myoglobin.
Diagnostiskt EKG.
Övervakning / behandling
Kol om befogat med hänsyn till dos och tidsfaktor.
Arytmiövervakning.
Vid kolinerga symtom ges atropin efter behov, 1-2 mg långsamt iv, till barn 0,02 långsamt iv. Tillförseln av atropin styrs av hur kraftig den kolinerga stimuleringen är. Vid otillräcklig effekt dubbleras dosen var 5e minut tills adekvat atropinisering föreligger. Atropin kan behöva ges som infusion.
Om behandling med atropin inte är tillräcklig samt vid framträdande nikotinerga symtom kan komplettering ske med oxim för reaktivering av kolinesteras (detta är dock sällan nödvändigt). Initialt ges i dessa fall obidoxim (Toxogonin 250 mg/ml) iv eller ev im, i dos om 250 mg till vuxna (barn 4 mg/kg) under 5-10 min. Dosen kan upprepas efter 2 tim och därefter kan vid ev symtomåterfall infusion bli aktuell; 250 mg obidoxim blandas då i 250 ml isoton natriumklorid. Dosering till vuxna är 35 mg/timme, i regel under högst ett dygn. RING GIC.
Vid oro, myoklonier och kramper som inte reverserats av ovan angiven behandling ges diazepam iv, 5-10 (-20) mg (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov. Infusion av propofol kan vara ett alternativ.
I mycket svåra fall med muskelsvaghet, andningsdepression och excessiv bronkialsekretion kan intubation och respiratorbehandling bli nödvändigt (ovanligt).
Toxicitet / koncentrationer
Drygt 3 ggr så potent som neostigmin.
Stor individuell variation i terapeutisk dosering.
Förekomst / preparat
Tabletter. Depotpreparat förekommer inte.