Giftinformationscentralen får en hel del frågor om förgiftningar med missbruksmedel. Vanligast är frågor om amfetamin, MDMA (ecstacy), kokain, cannabis och sedan 2021 även lustgas.

Frågor om nya psykoaktiva substanser (NPS), även kallade internetdroger, har blivit mindre vanliga sedan toppen 2014. NPS liknar klassiska droger men kan i många fall säljas helt lagligt, vanligen via nätet. När dessa droger klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara ersätts de av nya oklassade substanser. Marknaden omfattar bland annat derivat av, centralstimulerande droger, hallucinogena droger, bensodiazepiner, opioider, semisyntetiska cannabinoider (främst hexahydrocannabinol, HHC) samt syntetiska cannabinoider ("spice"). På senare tid har 3-CMC (även kallad ’’kristall’’ och ’’synt’’) och HHC blivit de vanligast förekommande NPS:erna i förfrågningar till giftinformationscentralen.

Giftinformationscentralen ger information om de akuta förgiftningsriskerna. I de allra flesta fall blir rådet att uppsöka sjukhus eftersom intag av många narkotiska preparat innebär risk för allvarlig förgiftning.

Frågor om "drog i drink"/’’drink spiking’’ (att någons drink avsiktligt blivit spetsad med alkohol, läkemedel eller narkotika av en annan person) är svårbedömda. Många substanser kan inte detekteras när det gått mer än ett dygn. Vid akuta symtom, eller för utredning, kontakta sjukvården. Polisanmälan kan bli aktuellt.

Frågor om missbruksvård, dopning och allmänna frågor om missbruksmedel hänvisas till andra instanser, se länkarna till höger.

Olika missbruksmedel och symtom

• Cannabis: Förekommer vanligen som marijuana eller hasch. Den huvudsakliga psykoaktiva substansen i cannabis är tetrahydrocannabinol (THC). Rökning av marijuana ger ofta lindriga symtom, men kan liksom vid förtäring av hasch ge hjärtpåverkan, personlighetsförändringar och psykoser. Symtomen kommer snabbt och avtar vanligen inom några timmar vid rökning. Vid förtäring av cannabis uppkommer symtom efter några timmar och kvarstår i ca 10 timmar, ibland längre. HHC ger liknande symtom som THC och förekommer bland annat i e-cigarettvätskor och som godis.
• Centralstimulerande medel: Vanligast är amfetamin, ecstasy (MDMA) och 3-CMC. Kan ge upphov till förvirringstillstånd, hjärtklappning och blodtrycksstegring. I svåra fall risk för värmeslag och/eller kraftigt påverkad cirkulation med organskador. Dödsfall förekommer.
• GHB: Intas nästan alltid i flytande form och kan ge allvarlig förgiftning med djup medvetslöshet och andningspåverkan. Även dödsfall förekommer. Egentillverkad GHB kan vara alkalisk och ge frätskador.
• Kokain: Dras vanligen in genom näsan som pulver (snortning) eller nedsväljs. Rökning av rent kokain (crack) förekommer också. Kokain är ett centralstimulerande medel och ger liknande symtom som amfetamin, men med ökad risk för skador på blodkärl och hjärta, framför allt i kombination med alkohol. Risk även för skador på centrala nervsystemet och lungor. Dödsfall förekommer.
• Kratom: Ett träd vars blad innehåller mitragynin, den huvudsakliga aktiva substansen. Bladen torkas och tuggas, röks eller mals till pulver som används till te. Kratom ger i låga doser lätta stimulerande och euforiska effekter, medan större doser ger opiod-lika effekter. Risk för beroendeutveckling. Epileptiska kramper och utveckling av gulsot förekommer. Enstaka dödsfall.
• LSD och tryptaminer: Förekommer till exempel på pappersbitar preparerade med koncentrerad lösning, som tabletter eller pulver. Typiska symtom är stora pupiller, hallucinationer, kramper och medvetslöshet.
• Lustgas: Lustgas säljs huvudsakligen över nätet, men förekommer via gatuförsäljning och på krogar. Lustgasen förekommer i små patroner avsedda för framställning av sprutgrädde (via sifon), men idag är större tuber vanligare. Konsumtionen sker vanligen via inhalation från ballonger. Lustgasen ger upphov till ett kortvarigt rus (någon minut) med upprymdhetskänslor och fnittrighet. De huvudsakliga riskerna är att upprepad användning kan ge upphov till nervskador - påverkad känsel och rörlighet i armar och ben, men också risk för psykiatriska effekter (ångest, psykos) och försämrad kognition (demens). Skadorna uppstår eftersom lustgas förstör kroppens depåer av vitamin B12. Man kan inte kringgå denna effekt genom att äta B12-tillskott. Lustgas kan också leda till köldskador i de övre luftvägarna om man försöker andas in den direkt från tuben. Att helt fylla lungorna med lustgas kan leda till svimning till följd av syrebrist. Enstaka användning av lustgas inom sjukvården är helt ofarligt, tex som smärtlindring inom förlossningsvården.
• Opioider: Den mest riskabla gruppen med ett flertal substanser, både läkemedel och droger. Heroin injiceras eller röks vanligtvis. Vanliga läkemedel som missbrukas är tramadol, oxykodon och buprenorfin. Fentanyl finns i många olika beredningsformer och missbrukas vanligen som spray, plåster eller som rent pulver. Kan ge mycket allvarlig förgiftning med stor risk för dödsfall. Typiska symtom är små pupiller, medvetandesänkning och plötsligt andningsstillestånd. Tramadol kan även ge kramper.
• Sniffning/boffning: Inandning av gaser eller flyktiga lösningsmedel kan medföra en risk för död redan vid en enstaka användning. Vanligast är användning av gasen butan som förekommer som tändargas och som drivgaser i sprayflaskor (tex deodorant, torrschampo). Boffning/sniffning leder till en berusning som liknar alkohol och lustgas, men kan leda till djup medvetslöshet och/eller orsaka plötslig död genom hjärtstillestånd. Giftinformationscentralen ser mycket allvarligt på denna typ av missbruk, som ofta kan sprida sig som en “fluga” inom grupper av unga tonåringar eller barn.
• Svamp- eller växtdroger: Intag av växter till exempel Datura-arter som spikklubba och änglatrumpet kan ge hallucinationer, medvetslöshet och muskelpåverkan. Intag av vissa svampar från framför allt Psilocybe-släktet (Magic mushrooms) ger symtom som eufori, hallucinationer, hög puls, agitation och i allvarliga fall akut psykos. Intag av dessa svampar kan även ge ’’flashbacks’’, d.v.s. återkommande symtom, i upp till några veckor efter intaget. Svamparna äts färska/råa eller torkade.

Hänvisningar

Missbruksvård: Kontakta lokal öppenvårdsmottagning eller beroendeklinik.

Dopingjouren Tel: 020 – 546 987

Se även länkarna.