Många olyckstillbud inträffar bland vuxna med vanliga hushållskemikalier eller andra kemikalier i hemmiljön. Ofta gäller det stänk i ögonen eller inandning av ångor, till exempel i samband med städning, målning, reparationer eller hobbysysslor. Om en kemikalie är upphälld i en mugg eller läskedrycksflaska kan den lätt förväxlas med något drickbart.
Kemikalier som är särskilt riskabla är frätande produkter som till exempel ammoniak, kaustik soda (lut), propplösare, vissa syror, ättika (24 %), avkalkningsmedel och ugnsrengöringsmedel. Andra exempel på mycket farliga ämnen är etylenglykol som finns i kylarvätskor och metanol (träsprit) som förekommer som bränsle eller industrisprit. När de gäller dessa kemikalier är det viktigt att snabbt vidta åtgärder, och ofta behövs observation eller behandling på sjukhus.

Tänk på

• att läsa varningstexten på förpackningen.
• att använda skyddsutrustning, till exempel skyddsglasögon och handskar, vid arbete med riskabla produkter.
• att låta kemikalierna vara kvar i sina ursprungliga förpackningar för att undvika förväxling.
• att vissa kemikalier som till exempel kaustik soda (lut), propplösare och starka syror, är så farliga att man helst bör undvika att ha dem hemma, särskilt hos barnfamiljer.
• att förvara alla farliga kemikalier oåtkomligt för barn, och att hålla uppsikt över produkterna när de används för det är ofta då småbarnstillbud sker.
• att det ofta är olämpligt att blanda olika kemiska produkter. I regel ger detta inte bättre effekt, tvärtom kan de ibland i stället reagera med varandra under bildning av farliga retande gaser.

Exempel på riskabla produkter/situationer

Ammoniak kan vid inandning ge kraftiga besvär från luftvägarna och koncentrerade lösningar är starkt frätande. Ammoniak förekommer även som kylmedium i vissa kylskåp.

Avkalkningsmedel, vissa toalettrengöringsmedel, ättika (24%) och andra syror är exempel på frätande produker som kan innebära risk.

Bensin kan lätt glida ner i luftvägarna och orsaka en kemisk lunginflammation. Det kan ske till exempel när man häverterar (slangar) bensin från en bil och råkar få bränslet i munnen.

Blekmedel och rengöringsmedel innehållande hypoklorit ska inte blandas med andra rengöringsmedel! Då kan gaser bildas som är kraftigt retande på andningsvägarna.

Cement/Kalk/Murbruk (kalciumhydroxid, kalciumoxid) är starkt frätande och innebär en speciell risk vid ögonstänk.

Etylenglykol är mycket giftigt och finns bland annat i kylarvätskor. Olyckstillbud, då man råkar svälja ned en klunk när man häverterar (slangar) glykol från en dunk eller bilkylare, är inte ovanligt. När kylarglykol är upphällt i till exempel en läskedrycksflaska kan den lätt förväxlas med något drickbart. Mycket allvarliga förgiftningar och dödsfall har förekommit då glykol förväxlats med, och druckits i stället för vanlig sprit (etanol).

Fluorvätesyra är starkt frätande som gas och lösning. Tränger genom huden (som ej alltid blir synligt skadad) till underliggande vävnader med risk för skada och förgiftningssymtom. Förekommer normalt bara på vissa industrier, där man har särskilda skyddsföreskrifter och behandlingsråd.

Kaustik soda (lut, natronlut, natriumhydroxid) används bland annat för att lösa upp proppar i avlopp. Det är starkt frätande på hud och ögon. När kaustik soda hälls i avloppet tillsammans med vatten bildas ångor som är kraftigt retande för andningsvägarna. Kaustik soda förekommer också ofta i ugnsrengöringsmedel, samt ibland i färgborttagningsmedel och mögeltvätt.

Kolmonoxid (koloxid) är en mycket giftig och luktlös gas. Förekommer i avgaser, brandgaser, samt bildas vid ofullständig förbränning av gasol. I ett litet dåligt ventilerat utrymme (t.ex. garage, husvagnar, båtar) kan det därför finnas risk för kolmonoxidförgiftning. En nyligen använd kolgrill som placeras inomhus eller används inne innebär också risk för kolmonoxidförgiftning. Symtom kan vara till exempel huvudvärk, yrsel, trötthet, omtöckning, illamående, kräkningar, medvetslöshet.

Metanol (träsprit) är mycket giftigt och kan finnas i bland annat industrisprit samt bränslen för spritkök eller modellmotorer. Mycket allvarliga förgiftningar och dödsfall har förekommit då metanol förväxlats med, och druckits i stället för vanlig sprit (etanol).

Under rubriken Kemiska produkter hittar du mer uppgifter om vanliga kemikalier i hemmet. Observera dock att listan framför allt är anpassad till barnolycksfall.

Om du vill veta mer om vad symbolerna på kemiska produkter betyder - se Kemikalieinspektionens information om märkning och farosymboler

Identifiering av kemiska produkter

Olika produkter innebär olika risker och innehållet kan variera mycket i produkter med samma användningsområde. Det är därför viktigt att personalen på Giftinformationscentralen får veta vilken produkt det gäller om du ringer om en olycka med en kemisk produkt. För att vi ska hitta rätt produkt behöver du uppge produktnamn och tillverkare Om du behöver åka till sjukhus är det en god idé att ta en bild på produkten eller ta med förpackningen.

UFI-kod

Numera kan också en så kallad UFI-kod användas för att identifiera rätt produkt. Sedan januari 2021 ska kemiska produkter som innehåller kemikalier som är skadliga för hälsan vara märkta med en UFI-kod. UFI står för unik formuleringsidentifierare (unique formula identifier) och är en 16 tecken lång unik kod som kan ge Giftinformationscentralen tillgång till viktig information om produktens innehåll. UFI-koden innehåller siffror och bokstäver grupperade i fyra block som hålls åtskilda med bindestreck. Framför koden hittar du alltid förkortningen ”UFI”.
UFI-koder förekommer dock inte på etiketter för kosmetiska produkter som hårfärgningsmedel, tvål eller hudkräm och inte heller i läkemedel, eftersom de omfattas av andra lagar. Under en övergångsperiod (fram till år 2025) kan det förekomma kemiska produkter på marknaden utan UFI på etiketten.

Du kan läsa mer om UFI på Europeiska Kemikaliemyndighetens (ECHA:s) webbplats: Därför är UFI-koden viktig för alla - Poison Centres (europa.eu)