Välkommen till antidotregistret!
Viktig information för sjukvården
I antidotregistret kan sjukvårdspersonal hitta aktuell information om var och i vilken mängd, antidoter som används vid akuta förgiftningar finns lagrade på det egna sjukhuset. Informationen kan även användas för att avgöra från vilket närliggande sjukhus mer motgift kan rekvireras vid en bristsituation. Även lagrade mängder vid jourapoteket C W Scheele i Stockholm finns med. Därifrån kan antidoter rekvireras akut dygnet runt.
Registret fungerar också som en hjälp för sjukvården då man ska dimensionera sina egna lager av antidoter.
Antidotlista 2020-06 är en förteckning över rekommenderade antidoter avsedd för sjukvårdspersonal och personal på sjukhusapotek som hanterar sjukhusens antidotlager. Ett exemplar av Antidotlistan bör finnas i antidotförråd och i akutväskor avsedda för kemiska olyckor.
Rapportering till Giftinformationscentralen
För att informationen i registret ska vara aktuell och tillförlitlig är det viktigt att sjukvården regelbundet rapporterar lagerändringar till Giftinformationscentralen (GIC). Vid rapportering till Giftinformationscentralen används listan med det egna lagret som går att ladda ner från antidotregistret. Genom att klicka på "Spara lista som fil" på sidan i Antidotregistret där det egna lagret visas laddas en Excel-fil ner. Eventuella ändringar i antidotlagret antecknas i kolumnerna "Nytt antal i lager" eller "Ny lagerplats". De grå fälten är låsta och ska inte fyllas i, ändras eller flyttas. Om en antidot inte längre lagerhålls, skrivs 0 i kolumnen "Nytt antal i lager". Eventuella nya antidoter i lager antecknas under den nya fliken ”Nya lagerhållna antidoter” tillsammans med uppgift om lagerplats, antal samt förpackningsstorlek. Endast de blåmarkerade rubrikerna behöver fyllas i. Skicka sedan listan till GIC via antidoter@gic.se
Se även Snabbguide Antidotregistret
För att underlätta att uppgifter om sjukhusens lagerhållning av antidoter är aktuella i Antidotregistret bör det vid varje vårdinrättning med ett antidotlager finnas en till två antidotansvariga personer som regelbundet skickar information till GIC om förrådens sammansättning. För att detta ska fungera praktiskt behöver GIC kontaktuppgifter till dessa (namn, e-postadress, arbetsplats, telefon). Kontaktuppgifterna används även för att skicka ut aktuell information om antidoter samt lagerhållning av dessa. Om annan sjukvårdspersonal önskar få ta del av aktuell information gällande antidoter kan de anmäla sig som ”intressent” via antidoter@gic.se eller via telefon 010-456 6750.
Giftinfo för läkare
Giftinformationscentralens hemsida för läkare nås direkt via adressen giftinfo.se eller via länk högst upp på allmänhetens sida giftinformation.se. På Giftinfo finns information för läkare om de vanligaste förgiftningarna. Giftinformationscentralen kan vid akuta förgiftningar nås dygnet runt på sjukvårdens nummer 010-456 6719 samt via 112.
Övrig information
Antidotlista 2020-06 är en förteckning över rekommenderade antidoter samt lämpliga mängder för sjukhusen att lagerhålla.
Förgiftningskapitlet i Läkemedelsboken innehåller initial bedömning och handläggning av akuta förgiftningar.
Om inaktuella eller felaktiga uppgifter upptäcks meddela detta till antidoter@gic.se Vi tar också gärna emot frågor och synpunkter.
Nyheter
2020-06-16
Ny uppdaterad version av Antidotlistan.
En aktuell lista över rekommenderade antidoter 2020-06 finns nu publicerad. För varje antidot i listan finns länkar till aktuella behandlingsdokument på giftinfo.se. Listan finns tillgänglig från giftinfo.se samt under "Övrig information" längre ner på den här sidan. Listan är främst avsedd för sjukvårdspersonal med uppgift att hantera sjukhusens lager av antidoter. Ett utskrivet exemplar bör finnas i antidotförråd och i akutväskor avsedda för kemiska olyckor.
2020-05-29
Aktuell information för antidoterna Cyanokit, Fomepizole och Succicaptal.
Företaget SERB tar själva tar över ansvaret för sina antidoter Cyanokit, Fomepizole och Succicaptal i Norden och Baltikum den 1 juni. Tidigare har företaget SOBI varit ansvarig. I samband med övertagandet är det inte möjligt att beställa antidoterna. Grossisten Oriola får in en ny leverans 5 juni och några dagar senare ska antidoterna gå att beställa igen av sjukhusapotek och sjukvård. Många av förpackningar som finns ute på sjukhusen har utgångsdatum nu i maj-juni (Fomepizole 31 maj, Cyanokit 6 juni samt 28 juni). Behåll gärna dessa förpackningar i lager tills nya kan beställas.
2020-05-13
Aktuell serumbehandling vid huggormsbett
Importören Scandinavian Biopharma har meddelat att Vipera TAb (Fab- fragment framtaget från får) i år är restnoterad i Sverige och går därför inte att beställa. Viperfav (F(ab')2 -fragment från häst) finns däremot tillgänglig för beställning.
Nytt för i år är att den franska läkemedelsmyndigheten ANSM har godkänt en ändring som innebär att hållbarheten för Viperfav ändras från 24 månader till 36 månader. Läkemedelsverket har också förlängt hållbarheten för batchen R4A161V av Viperfav som redan finns på marknaden till den 31 mars 2021. Det innebär att förpackningar av Viperfav från denna batch som finns på lager på sjukhus/apotek eller som nybeställs kan användas till och med det nya datumet. Importören har meddelat att nytillverkade förpackningar kommer till Sverige senare i år. Licens behöver sökas både för både Viperfav och Vipera TAb.
Generella behandlíngsrekommendationer:
Behandling med specifika antikroppar (serum) efter huggormsbett är den enda behandlingsmetod som effektivt kan hejda förloppet. Serum bör ges omgående till alla patienter som uppvisar toxinrelaterade allmänsymtom eller har en lokalreaktion som spridit sig mer än 10 centimeter från bettstället. Allmänsymtom viker snabbt när serum givits och lokalreaktionens utbredning kan begränsas. Lokalreaktionen följs med täta intervaller för att avgöra om effekten varit tillfredställande och om tecken till recidiv uppkommit. När 5 - 6 timmar förflutit efter serumtillförseln rekommenderas ny kontakt med GIC för att diskutera om ytterligare åtgärder är påkallade. En andra dos kommer uppskattningsvis att vara indicerad i något skede hos ca 20 % av patienterna som behandlats med Vipera TAb, beroende på fortsatt progress av lokalreaktionen. För patienter som behandlas med Viperfav är andelen som behöver en andra dos lägre. Värdet av motgiftbehandling är dock tveksamt om mer än ett dygn förflutit sedan bettet.
Standarddosering gäller vid varje tillförsel av serum. Barn och vuxna ges samma dos. Observera att preparaten har snarlika namn vilket medför förväxlingsrisk. För Viperfav är normaldosen en ampull á 4 ml och för Vipera TAb 2 ampuller à 4 ml. Nedan beskrivs olikheter för de två alternativa antidoterna.
Skillnader mellan Vipera TAb och Viperfav:
Båda antidoterna består av höggradigt renade och toxinspecifika IgG-antikroppar där det reaktogena Fc-fragmentet (stammen i den Y-formade antikroppen) avlägsnats. Akuta allergiska reaktioner (typ I) är därför mycket ovanliga för båda antidoterna. Viperfav, som är en dubbel så stor molekyl som Vipera TAb och utgörs av det v-formade IgG-fragment som blir kvar när Fc-fragmentet avlägsnats, kan i sällsynta fall medföra risk för fördröjda överkänslighetsreaktioner (typ III), s.k. serumsjuka. Reaktionen beror på bildning av immunkomplex, vilka kan uppstå vid tillförsel av antikroppsantidoter med flera än en antigenbindande domän per molekyl. Serumsjuka yttrar sig som feber, hudutslag, muskel- och ledvärk som debuterar 1 - 2 veckor efter serumtillförsel. Incidensen för Viperfav uppskattas till ca 1 %.
I Sverige har ca 20 % av patienterna som behandlats med Vipera TAb behövt en andra dos eftersom recidiv av symtomen uppkommit. I några fall har en tredje dos behövt ges i sent skede. Viperfavs större molekylstorlek medför en längre halveringstid, vilket minskar risken för återkommande giftverkan och därmed behovet av upprepad serumtillförsel.
För ytterligare behandlingsrekommendationer kontakta Giftinformationscentralen.
2019-09-17
Glukos 50 % (20 x 500 ml) ny antidot vid användning av högdos insulin-euglykemiterapi vid förgiftningar med kalciumflödeshämmare och betablockerare.
Allvarliga förgiftningar orsakade av överdoser av kalciumflödeshämmare och betablockerare kan medföra svår cirkulationspåverkan med en nedsatt hjärtkontraktilitet som kan vara mycket svår att reversera med konventionell terapi (adrenergika). Dödligheten hos denna patientgrupp är mycket hög (10 - 30%), vilket motiverar avancerade intensivvårdsåtgärder.
Snabbverkande insulin (Actrapid, NovoRapid) i hög dos (1 - 10 E/kg/timme) har i djurstudier visats kunna återställa hjärtfunktionen vid förgiftningar med dessa preparatgrupper och har använts kliniskt med god framgång såväl internationellt som i Sverige.
Giftinformationscentralen rekommenderar sedan ett antal år tidig insättning av högdos insulin-euglykemiterapi vid förgiftningar med kalciumflödeshämmare och betablockerare med uttalad kardiell dysfunktion, i linje med internationella toxikologiska konsensusriktlinjer.
Våra erfarenheter från terapiformen är att glukosbehovet vid de höga insulindoser som ges är möjligt att hantera med de glukoslösningar som i dagsläget står till buds (glukos 20%), men att den vätskebelastning som glukostillförseln medför (100-200ml/h) är ogynnsam, i synnerhet vid förgiftningar med preparat med lång halveringstid och stor risk för lungödemsutveckling (t.ex amlodipin).
Giftinformationscentralen rekommenderar därför att större sjukhus (regionsjukhus och Universitetssjukhus) lagerhåller en förpackning (20 x 500 ml) av Glukos 500 mg/ml (50%) i sina antidotförråd.
För mer information om högdos insulin-euglykemiterapi se en artikel publicerad i läkartidningen om behandlingsmetoden. Rapportera gärna fortlöpande aktuell lagerstatus av antidoter till Giftinformationscentralen via antidoter@gic.se